|
”Jag började under våren 2016 sy små knöliga barnmössor.
Något som förbryllade mig i början. Mitt i det tumult som är min föräldravardag, fyllt av VABande och barn i trotsålder, nyheter om katastrofer, krig och sjukdom, tiggare och flyktingar, beskrivningar om IS-fångar, om svältkatastrofer i Etiopien, BVC-besök och dagis hämtningar OCH mitt egna föräldrabeteende... inte alltid så kärleksfyllt och ömsint utan trött ilska och irritation..... Mitt i detta - kom ur mina händer och mitt hjärta en önskan, större än jag själv förstod, att skydda mitt barn både från yttre och inre faror. Från allt som möjligtvis skulle kunna hända....en total omöjlighet och så samtidigt en befrielse - att se vad som ständigt pågick i min mammahjärna! Så jag försökte sy ”skyddskläder för värlösa” med stygn av kärlek, omsorg, fruktan och förtvivlan, en önskan att kunna försvara, beskydda och omsluta mitt älskade barn med den kärlek varje förälder vill hölja sitt barn i. Men kanske påvisar de trots allt mest den oförmåga vi som föräldrar har att ge allt det goda vi önskar dem. Vilken grym värld dessa små skyddslösa kommit till och hur det oftast är just de som blir mest utsatta, mest drabbade av det mörker jorden är fylld av.” Detta är texten till mina ”Hättor för värnlösa” som ställdes ut på Å-Huset på utställningen ”STYGN” 2017 En utställning med 5 textilkonstnärer som visade sina verk med stygn som gemensam nämnare. |